Jag fortsätter att tänka runt temat om att odling är dyrt och framförallt att frön är dyra. Jag vill ju gärna säga emot den tanken även om jag inte kan säga ja eller nej utan landar allt som oftast i “det beror på”. Nu blir det lite slingrigt så försök hänga med i mina funderingar…
Dels är det ju skillnad på F1-frön och icke hybridfrön. Här har vi en av förklaringarna när man hittar till exempel en påse Pak choi som kostar 49.50 för 20 frön eller en påse som kostar samma men har 150 frön. Dels kan det bero på att den ena påsen troligen har frön som är F1:or och kostar mycket mer att få fram. De kostar flera års arbete och produktion men också att man har tagit fram hybrider som tål mycket mer utmaningar och ger troligen en högre skörd. Jag köper ibland F1:frön för att jag vill “säkra” min skörd och ibland vill jag komma åt någon resistent sort som klarar av sjukdomar bättre än andra. Dock väljer jag allt som oftast bort F1:or av helt andra orsaker!
Dels för att F1:or är hybrider, som det inte är någon mening med att ta eget frön ifrån då det blir inte samma lika nästa generation frön. Så din egen fröodling gynnas inte av F1:or så att minimera kostnaden fungerar inte här eftersom du behöver köpa nytt frö för varje säsong. Har du en icke-hybridsort så kan du ta eget frön om du vill och då har du en fröproduktion och en del av cirkulär ekonomisk odling.
Något annat jag har mycket svårt för är den politiska delen, den marknadsekonomiska delen av att några få äger marknaden med F1:or och har monopol på fröna. Att kunna kontrollera fröet och marknaden är alltså baksidan av F1-produktionen och inte något positivt som lobbyister hävdar. Det betyder, i den krassa enkelheten att några företag kontrollerar både matproduktionen och priserna för fröet. Så det finns många om och men ja, det är inte bara kostnaden för att ta fram fröet som påverkar priset utan även vinstintresse hos specifika företag och i oligopol.
Så med det sagt så bör vi gynna småskaliga fröproducenter för att skapa motstånd till storföretagarnas vintintresse och möjlighet till att kontrollera utsädet.
Och då kommer kanske någon snabbt med att men det är ju också dyra frön?! Ja är det verkligen det? Kanske finns det olika företag och småskaliga fröproducenter och med det också olika marknadsfilosofi och företagande. Men många har faktiskt en helt fantastisk tanke om varför de vill odla utsäde, eller sprida andras utsäde och vilket arbete som ligger bakom. Jag vill ändå tro att det jag köper gynnar i merproduktion av det goda i att ta hand om jorden som vi brukar.
Att småskaliga fröproducenter tar betalt för sina produkter har jag inte alls svårt att förstå. Vem jobbar gratis liksom? Det är mycket tid och arbete för att vara en fröproducent och den som odlat själv vet att det är långt ifrån 8-16 jobb inomhus. Det är många faktorer att ta hänsyn till och det kan gå tokigt med riktigt varma somrar eller kalla och blöta för den delen. Tilla tt skörda och paketera, till att skriva om fröna, till att provodla, till att ta emot ordrar och skicka iväg… ja ni fattar.
Så om jag ska välja vem jag ger pengar till så är det utan tvekan en småskalig fröproducent. Oftast är det bra kvalitet, bra kundbemötande och kvalitativa frön. Det finns bra förutsättningar för god arbetsmiljö och ett aktivt hållbart småskaligt företagande.
Ja men är det inte färre frön i påsarna nu än tidigare? Ja inte vet jag. Ibland kan jag också känna att det har blivit färre frön men jag skulle nog säga att det beror på vad jag köper för sorter. Troligen är det en känsla och att jag har missat att läsa på påsen hur många frön förpackningen innehåller innan jag köpte frön.
Har inte fröpriset ökat det senaste året? Jo det skulle jag nog tro med tanke på att det mesta har ökat i kostnader de senaste året med tanke på inflation och att lönerna inte har ökat i samma takt. Inflation betyder att priserna stiger i allmänhet, så att du kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar så det torde även gälla frömarknaden.
Men vad kan man göra då för att få ner kostnaden? Ja men det första är ju att dela på frön tillsammans med odlarvänner. Det vill säga dela på en påse med frön av sorter du inte behöver alla frön av. Din odlarkompis kan ta andra hälften och hen kan dela andra frön. Att byta frön är också ett bra sätt att få ner kostnaden men få fler frön. Ett annat sätt är att sambeställa och betala mindre i frakt.
Ytterligare sätt är att gå på fröbytardagar som olika föreningar anordnar, plantloppis är populärt men nuförtiden finns det även frön på vissa bibliotek, så kallade fröbibliotek?! Jo det är sant, man lånar frön och bidrar med egna nya till någon annan. Kolla upp om det finns i din kommun eller hjälp till att starta ett.
Ja sist men inte minst, att frösamla och fröodla får ju också ner kostnaden. Det blir lite av en hobby som hos mig pausas i omgångar och sen är jag på’t igen. Riktigt roligt faktiskt!
Så vad kostar ett frö egentligen? Det beror helt och hållet på…
Motfrågan skulle ju kunna vara – vad får det kosta?!
Allt gott!
//Johnna a.k.a Bondjäntan
****************************************************************************************
Tidigare inlägg i ämnet hittar du här:
Om du är medlem finns även mer tankar om matproduktionen och matnyttiga tips att läsa i:
Väldigt intressant frågor du ställer. Jag har ju att förflutet, innan jag blev jobbonär, på Nelson, där jag var i 28 år. Jag var på marknads- försäljningssidan och tror mig kunna säga att jag påverkade utbudet i ganska stor utsträckning. Sortimentet Nelson tog fram med Sara Bäckmo, var en av mina baby (tyvärr har det upphört). De påsarna innehöll väldigt mycket frö och var ändå inte märkbart dyrare än andra fröpåsar. Medan de vanliga sortimenten skickas i retur och butiken slipper därmed ett risktagande. Självklart kostar en returrätt en god slant, det är ju både en bankverksamhet och försäkring inbyggt i systemet. Det är slutkonsumenten som betalar och finansierar det hela… Sara-fröerna inte någon returrätt, det var därför de hade “samma pris” som “vanliga fröer”.
Jag vill dela upp fröföretagen i 3-4 grupper:
Idag finns det några få stora aktörer som hanterar frö på ett INDUSTIELLT sätt (Nelson, Weibulls, Impecta, Seklôs… mfl). Det är inte ovanligt att de oxå gör EMV till större kedjor. De har i väldigt stor utsträckning samma leverantörer och en kvalitet som är väldigt lik. De gör inga egna grotester, utan förlitar sig på ISTA (googla) när grobarhet anges på fröpåse. Ska förtydliga mig lite där, de kan göra tester med grobarheten, men resultatet från de testerna ser vi aldrig på stämplat på fröpåsen.
Sen finns det några fröföretag som är HALV-INDUSTRIELLA (Runåbergs, Lindbloms…). De gör egna grotester, för varje batch och stämplar den faktiska grobarheten på påsen. De köper uteslutande organic-frö från lite mindre leverantörer och har många gånge att lite färre antal fröpåsar av sorter. Packar oftast med maskin och kan hantera ganska stora volymer.
Sedan finns det ett växande antal HANTVERKSMÄSSIGA fröföretag (Fröbanken, Eco Grow, Kinnekulle frö mfl). De odlar i viss utsträckning själva men köper från mindre aktörer och packar helt och hållet för hand. Grotestar sannolikt själva, men använder ibland leverantörens uppgifter, misstänker jag. Säljer mestadels i egen regi och har en ganska hög kostnad per påse.
Sen har vi Nordfrö, som verkligen är HANTVERKSMÄSSIGA med SVENSKODLAD fröråvara. De drivs av entusiaster och har fröideologisk inställning där de tycker att odlaren själv ska samla frö och inte förlita sig på frö i påse. De säljer från egen webb och har mycket hög kostnad per påse, då de handpackar och klistra etiketter.
Att jämför fröer från de olika grupperna är svårt, då priset ibland innefattar returrätt och vad är en äkta grobarhets-siffra värd? Svenskodlat frö, som anpassat sig i generationer efter vårt klimat, vad är de värt?
krscny
6f4hgt