Att fermentera sitt eget nässelvatten är inte bara smart – det är hållbart. Istället för att köpa industriellt framställd växtnäring i plastförpackningar, använder du något som redan växer i din närhet – brännässlan, ofta sedd som ogräs men i själva verket en näringsbomb. Genom att ta tillvara på det naturen bjuder på minskar du resursförbrukningen, minimerar avfall och sparar pengar – samtidigt som du bygger upp jorden för framtiden.
Fermenteringen i sig är också en klimatsmart process. Genom att använda effektiva mikroorganismer (EM) får du igång en syrerad, syrefri jäsningsprocess där näringen bevaras och till och med förstärks – utan att det bildas metangaser eller andra illaluktande biprodukter. Och du slipper lukten av rutten sump som traditionellt nässelvatten kan bjuda på.
Det sägs också att fermenterat nässelvatten har särskilt hög kiselhalt – något som stärker växternas cellväggar och gör dem mer motståndskraftiga mot skadedjur och svampsjukdomar. Jag sprayar ofta med nässelvatten tidigt på säsongen, just för att hjälpa växterna att stå emot bladlöss och bygga upp sin inre styrka.
Att arbeta med det som redan finns runt omkring oss – nässlor, mikrober, vatten, tid – är regenerativt. Det bygger inte bara upp jorden, det bygger också upp din plats, ditt sammanhang och din kontakt med naturen. Och i det lilla ligger ofta det största.
Du kan göra gödselvatten på brännässlor på flera sätt. Den klassiska metoden luktar – ursäkta uttrycket – dödens apa. Det vet alla som gjort det. MEN… du kan faktiskt göra fermenterat nässelvatten som luktar lite som svartvinbärssaft istället. Ja, faktiskt!
Första gången jag hörde om fermentering av nässlor var på Pungpinans kolonilott. Jag var skeptisk men nyfiken. Och sedan dess har jag varit fast. Det fungerar! Det luktar inte, och det är ännu mer näringsrikt än den traditionella varianten.
Experimentera med fermenteringen – melass, socker eller sirap?
Det finns inte ett enda rätt sätt att göra fermenterat nässelvatten – och just det är en del av charmen. Jag gillar att experimentera, och i år testar jag olika sätt att mata mikroberna på. I det klassiska receptet använder man rörsockermelass, som fungerar utmärkt som energikälla för de effektiva mikroorganismerna (EM). Men det går faktiskt lika bra att använda vanligt vitt socker, brunt socker, honung eller ljus sirap – så länge mikroberna får sitt socker så att fermenteringen kan komma igång.
Vad som händer när man byter ut melassen mot andra sockerarter? Det är precis det som gör det spännande att prova! Olika sockerarter kan påverka lukt, fermenteringstid och vilka mikroorganismer som dominerar i processen. Med vitt socker har jag märkt att det blir en snabbare jäsning, men jag håller fortfarande på att utvärdera vad som är bäst….
Det här är ett klimatsmart och regenerativt sätt att odla – där du använder det du redan har omkring dig och tar tillvara på det naturen generöst bjuder. När du gör ditt eget nässelvatten skapar du en näringsrik växtnäring som stärker både jorden och växtlivet, utan att det skadar naturen i processen.
Till skillnad från många industriella gödningsmedel, som ofta är hårt bearbetade och kan störa den biologiska balansen i jorden, så bygger fermenterat nässelvatten upp istället för att bryta ner. Det samarbetar med jordens mikroliv – inte emot det – och lämnar inga spår efter sig som behöver brytas ner i generationer. Det är kretslopp i praktiken och en odlingsmetod som gynnar både grödan, jorden och hela ekosystemet runt omkring.
När du använder det du har – nässlor, vatten, lite socker och mikrober – skapar du ett kraftfullt gödselvatten som gynnar livet, inte belastar det. Det är odling med omtanke.
Recept 1: Fermenterat nässelvatten med EM (Effektiva Mikroorganismer)
Grundrecpetet:
– 5 dl Effektiva mikroorganismer (finns att köpa som flytande kultur)
– 5 dl rörsockermelass
– Nässlor
– Ljummet vatten
– En lufttät hink (ca 10 liter)
Så här gör du:
- Lägg nässlor i hinken.
- Blanda EM och melass i ljummet vatten och häll över.
- Fyll upp med vatten, lämna lite utrymme i toppen.
- Sätt på ett tätt lock och låt stå 10–14 dagar.
Späd 1:20 innan du använder det som gödsel i odlingen.
2 Mitt receptet är följande:
– 1 l Effektiva mikroorganismer (flytande på flaska)
– 3 kg strösocker
– Nässlor – fylld tunna av större storlek
Gör så här:
Jag använder mig av av en gammal fodertunna som jag har haft höns mat i. Jag vet inte exakt hur många liter den är på men jag kallar den för en ”stor tunna”. Jag proppar tunnan full med nässlor och trycker ner dem med en betongplatta eller en sten. Det är viktigt att nässlorna är under vatten och då behöver man något som tynger ner dem.
Sedan tar jag en vanlig 10 liters hink och blandar ut socker, effektiva organismer med ljummet eller kallt vatten. Låter stå en vila medan jag fyller på vatten i den stora tunnan. Innan tunnan är fylld häller jag på blandningen med socker och effektiva organismer så att de blandas i tunnan. Fyller tunnan tills vattnet täcker brännässlorna.
Låt står 10-14 dagar under lock. Återigen, det är viktigt att brännässlorna är under vatten så glöm inte att kolla till tunnan med jämna mellanrum. Att ”brygga” sitt nässelvatten genom att fermentera nässlorna med mikroorganismer är otroligt bra sätt att ge växterna det de behöver för att bli fina och stora men också smart att använda sig av naturens resurser.
Vad är poängen med fermenterat nässelvatten?
Förutom att det inte luktar illa, innehåller fermenterat nässelvatten aktiva mikrober som ger jorden ett lyft. Du får alltså en trippel effekt:
- Näring från nässlorna (kväve, kalium, fosfor, magnesium, kisel m.m.)
- Levande mikroorganismer som stimulerar jordlivet
- Det luktar inte illa
Det sägs också att nässelvatten, särskilt det fermenterade, har hög halt av kisel – vilket kan hjälpa mot bladlöss och stärka växternas cellväggar. Jag sprayar ibland mina växter med det, särskilt i början av säsongen.
Mina tomater älskar nässelvatten. Det är deras go-to hela sommaren. Och det gäller inte bara tomater – även squash, pumpor och andra näringsälskande växter svarar med större bladverk, starkare tillväxt och rikligare skörd.
De fermenterade nässlorna som blir över när jag silat vätskan? De går raka vägen till täckodlingen – särskilt under squash och pumpaplantor. Det är som att ge dem en vitamininjektion.
Att arbeta med naturens egna resurser – nässlor, mikrober, växtrester – är inte bara smart och hållbart. Det är också otroligt kraftfullt. Och när det dessutom luktar lite bärsaft istället för rutten sump, ja då är det bara att köra!
Allt gott!