Att fermentera sitt eget nĂ€sselvatten Ă€r inte bara smart â det Ă€r hĂ„llbart. IstĂ€llet för att köpa industriellt framstĂ€lld vĂ€xtnĂ€ring i plastförpackningar, anvĂ€nder du nĂ„got som redan vĂ€xer i din nĂ€rhet â brĂ€nnĂ€sslan, ofta sedd som ogrĂ€s men i sjĂ€lva verket en nĂ€ringsbomb. Genom att ta tillvara pĂ„ det naturen bjuder pĂ„ minskar du resursförbrukningen, minimerar avfall och sparar pengar â samtidigt som du bygger upp jorden för framtiden.
Fermenteringen i sig Ă€r ocksĂ„ en klimatsmart process. Genom att anvĂ€nda effektiva mikroorganismer (EM) fĂ„r du igĂ„ng en syrerad, syrefri jĂ€sningsprocess dĂ€r nĂ€ringen bevaras och till och med förstĂ€rks â utan att det bildas metangaser eller andra illaluktande biprodukter. Och du slipper lukten av rutten sump som traditionellt nĂ€sselvatten kan bjuda pĂ„.
Det sĂ€gs ocksĂ„ att fermenterat nĂ€sselvatten har sĂ€rskilt hög kiselhalt â nĂ„got som stĂ€rker vĂ€xternas cellvĂ€ggar och gör dem mer motstĂ„ndskraftiga mot skadedjur och svampsjukdomar. Jag sprayar ofta med nĂ€sselvatten tidigt pĂ„ sĂ€songen, just för att hjĂ€lpa vĂ€xterna att stĂ„ emot bladlöss och bygga upp sin inre styrka.
Att arbeta med det som redan finns runt omkring oss â nĂ€sslor, mikrober, vatten, tid â Ă€r regenerativt. Det bygger inte bara upp jorden, det bygger ocksĂ„ upp din plats, ditt sammanhang och din kontakt med naturen. Och i det lilla ligger ofta det största.
Du kan göra gödselvatten pĂ„ brĂ€nnĂ€sslor pĂ„ flera sĂ€tt. Den klassiska metoden luktar â ursĂ€kta uttrycket â dödens apa. Det vet alla som gjort det. MEN⊠du kan faktiskt göra fermenterat nĂ€sselvatten som luktar lite som svartvinbĂ€rssaft istĂ€llet. Ja, faktiskt!
Första gÄngen jag hörde om fermentering av nÀsslor var pÄ Pungpinans kolonilott. Jag var skeptisk men nyfiken. Och sedan dess har jag varit fast. Det fungerar! Det luktar inte, och det Àr Ànnu mer nÀringsrikt Àn den traditionella varianten.
Experimentera med fermenteringen â melass, socker eller sirap?
Det finns inte ett enda rĂ€tt sĂ€tt att göra fermenterat nĂ€sselvatten â och just det Ă€r en del av charmen. Jag gillar att experimentera, och i Ă„r testar jag olika sĂ€tt att mata mikroberna pĂ„. I det klassiska receptet anvĂ€nder man rörsockermelass, som fungerar utmĂ€rkt som energikĂ€lla för de effektiva mikroorganismerna (EM). Men det gĂ„r faktiskt lika bra att anvĂ€nda vanligt vitt socker, brunt socker, honung eller ljus sirap â sĂ„ lĂ€nge mikroberna fĂ„r sitt socker sĂ„ att fermenteringen kan komma igĂ„ng.
Vad som hĂ€nder nĂ€r man byter ut melassen mot andra sockerarter? Det Ă€r precis det som gör det spĂ€nnande att prova! Olika sockerarter kan pĂ„verka lukt, fermenteringstid och vilka mikroorganismer som dominerar i processen. Med vitt socker har jag mĂ€rkt att det blir en snabbare jĂ€sning, men jag hĂ„ller fortfarande pĂ„ att utvĂ€rdera vad som Ă€r bĂ€st….
Det hĂ€r Ă€r ett klimatsmart och regenerativt sĂ€tt att odla â dĂ€r du anvĂ€nder det du redan har omkring dig och tar tillvara pĂ„ det naturen generöst bjuder. NĂ€r du gör ditt eget nĂ€sselvatten skapar du en nĂ€ringsrik vĂ€xtnĂ€ring som stĂ€rker bĂ„de jorden och vĂ€xtlivet, utan att det skadar naturen i processen.
Till skillnad frĂ„n mĂ„nga industriella gödningsmedel, som ofta Ă€r hĂ„rt bearbetade och kan störa den biologiska balansen i jorden, sĂ„ bygger fermenterat nĂ€sselvatten upp istĂ€llet för att bryta ner. Det samarbetar med jordens mikroliv â inte emot det â och lĂ€mnar inga spĂ„r efter sig som behöver brytas ner i generationer. Det Ă€r kretslopp i praktiken och en odlingsmetod som gynnar bĂ„de grödan, jorden och hela ekosystemet runt omkring.
NĂ€r du anvĂ€nder det du har â nĂ€sslor, vatten, lite socker och mikrober â skapar du ett kraftfullt gödselvatten som gynnar livet, inte belastar det. Det Ă€r odling med omtanke.

Recept 1: Fermenterat nÀsselvatten med EM (Effektiva Mikroorganismer)
Grundrecpetet:
â 5 dl Effektiva mikroorganismer (finns att köpa som flytande kultur)
â 5 dl rörsockermelass
â NĂ€sslor
â Ljummet vatten
â En lufttĂ€t hink (ca 10 liter)
SÄ hÀr gör du:
- LÀgg nÀsslor i hinken.
- Blanda EM och melass i ljummet vatten och hÀll över.
- Fyll upp med vatten, lÀmna lite utrymme i toppen.
- SĂ€tt pĂ„ ett tĂ€tt lock och lĂ„t stĂ„ 10â14 dagar.
SpÀd 1:20 innan du anvÀnder det som gödsel i odlingen.

2 Mitt receptet Àr följande:
â 1 l Effektiva mikroorganismer (flytande pĂ„ flaska)
â 3 kg strösocker
â NĂ€sslor â fylld tunna av större storlek
Gör sÄ hÀr:
Jag anvĂ€nder mig av av en gammal fodertunna som jag har haft höns mat i. Jag vet inte exakt hur mĂ„nga liter den Ă€r pĂ„ men jag kallar den för en âstor tunnaâ. Jag proppar tunnan full med nĂ€sslor och trycker ner dem med en betongplatta eller en sten. Det Ă€r viktigt att nĂ€sslorna Ă€r under vatten och dĂ„ behöver man nĂ„got som tynger ner dem.
Sedan tar jag en vanlig 10 liters hink och blandar ut socker, effektiva organismer med ljummet eller kallt vatten. LÄter stÄ en vila medan jag fyller pÄ vatten i den stora tunnan. Innan tunnan Àr fylld hÀller jag pÄ blandningen med socker och effektiva organismer sÄ att de blandas i tunnan. Fyller tunnan tills vattnet tÀcker brÀnnÀsslorna.
LĂ„t stĂ„r 10-14 dagar under lock. Ă
terigen, det Ă€r viktigt att brĂ€nnĂ€sslorna Ă€r under vatten sĂ„ glöm inte att kolla till tunnan med jĂ€mna mellanrum. Att âbryggaâ sitt nĂ€sselvatten genom att fermentera nĂ€sslorna med mikroorganismer Ă€r otroligt bra sĂ€tt att ge vĂ€xterna det de behöver för att bli fina och stora men ocksĂ„ smart att anvĂ€nda sig av naturens resurser.
Vad Àr poÀngen med fermenterat nÀsselvatten?
Förutom att det inte luktar illa, innehÄller fermenterat nÀsselvatten aktiva mikrober som ger jorden ett lyft. Du fÄr alltsÄ en trippel effekt:
- NÀring frÄn nÀsslorna (kvÀve, kalium, fosfor, magnesium, kisel m.m.)
- Levande mikroorganismer som stimulerar jordlivet
- Det luktar inte illa
Det sĂ€gs ocksĂ„ att nĂ€sselvatten, sĂ€rskilt det fermenterade, har hög halt av kisel â vilket kan hjĂ€lpa mot bladlöss och stĂ€rka vĂ€xternas cellvĂ€ggar. Jag sprayar ibland mina vĂ€xter med det, sĂ€rskilt i början av sĂ€songen.

Mina tomater Ă€lskar nĂ€sselvatten. Det Ă€r deras go-to hela sommaren. Och det gĂ€ller inte bara tomater â Ă€ven squash, pumpor och andra nĂ€ringsĂ€lskande vĂ€xter svarar med större bladverk, starkare tillvĂ€xt och rikligare skörd.
De fermenterade nĂ€sslorna som blir över nĂ€r jag silat vĂ€tskan? De gĂ„r raka vĂ€gen till tĂ€ckodlingen â sĂ€rskilt under squash och pumpaplantor. Det Ă€r som att ge dem en vitamininjektion.
Att arbeta med naturens egna resurser â nĂ€sslor, mikrober, vĂ€xtrester â Ă€r inte bara smart och hĂ„llbart. Det Ă€r ocksĂ„ otroligt kraftfullt. Och nĂ€r det dessutom luktar lite bĂ€rsaft istĂ€llet för rutten sump, ja dĂ„ Ă€r det bara att köra!
Allt gott!