av: BondjÀntanPublicerat den:

🍮Hur gĂ„r det egentligen med matsvinnet i vĂ€rlden?

Den 25 september 2015 antog vĂ€rldens lĂ€nder Agenda 2030 med sina 17 globala mĂ„l för hĂ„llbar utveckling. Ett av dessa Ă€r mĂ„l 12 – HĂ„llbar konsumtion och produktion, och en viktig del av mĂ„let Ă€r att minska matsvinnet. I delmĂ„l 12.3 stĂ„r det att vĂ€rlden till Ă„r 2030 ska halvera matsvinnet per person i butik- och konsumentled, samtidigt som matförluster i hela livsmedelskedjan ska minska.

Men hur gÄr det egentligen?

TyvÀrr visar verkligheten att vi fortfarande slösar enorma mÀngder mat. Enligt FN:s rapport Food Waste Index Report 2024 slÀngdes cirka 1,05 miljarder ton mat i vÀrlden Är 2022. Det motsvarar ungefÀr 19 procent av all mat som nÄr hushÄll, restauranger och butiker.

Utöver det försvinner ytterligare omkring 13 procent av maten tidigare i livsmedelskedjan, till exempel vid skörd, lagring eller transport. Totalt innebĂ€r det att en mycket stor del av den mat som produceras aldrig Ă€ts upp – samtidigt som hundratals miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden lever med hunger. Forskare och organisationer som följer utvecklingen menar dĂ€rför att vĂ€rlden just nu inte ligger i fas för att nĂ„ mĂ„let till 2030.

Det Àr lÀtt att tÀnka att matsvinnet frÀmst sker i jordbruket eller i livsmedelsindustrin. Men de senaste rapporterna visar att en stor del av svinnet faktiskt uppstÄr nÀra oss sjÀlva. Globalt ser fördelningen ungefÀr ut sÄ hÀr:

  • 60 procent sker i hushĂ„llen
  • 28 procent i restauranger och storkök
  • 12 procent i butiker

Det betyder att vÄra egna vanor i köket spelar en större roll Àn mÄnga kanske tror. Hur vi planerar vÄra inköp, hur vi förvarar maten och hur vi tar vara pÄ rester pÄverkar faktiskt mer Àn vi ofta tÀnker pÄ.

Hur ser det ut i Sverige?

Sverige ligger inte heller helt rÀtt i utvecklingen. Statistik frÄn NaturvÄrdsverket visar att det Är 2024 uppstod cirka 880 000 ton livsmedelsavfall i Sverige frÄn hushÄll, butiker, restauranger och offentliga mÄltider. Det motsvarar ungefÀr 84 kilo per person.

Den största delen kommer frÄn hushÄllen. UngefÀr 60 kilo per person slÀngs varje Är i vÄra egna kök. Den senaste statistiken visar dessutom att mÀngden matsvinn inte har minskat sÀrskilt mycket de senaste Ären, utan ligger kvar pÄ ungefÀr samma nivÄ.

Samtidigt hÀnder det nÄgot positivt

Trots att utvecklingen gÄr lÄngsamt finns det ocksÄ tecken pÄ förÀndring. Allt fler aktörer börjar arbeta mer aktivt med frÄgan.

Fler lÀnder mÀter idag matsvinn systematiskt. Butiker och företag arbetar mer med att sÀlja varor nÀra bÀst före-datum. Restauranger och skolor vÀger sitt matsvinn för att kunna minska det. Samtidigt börjar allt fler mÀnniskor fundera över hur vi faktiskt anvÀnder maten hemma i köket.

Och det Àr just dÀr en viktig del av lösningen finns. SmÄ förÀndringar i vardagen kan göra stor skillnad. Att planera sina inköp, ta vara pÄ rester och anvÀnda hela rÄvaran, blast, skal och stjÀlkar, Àr enkla sÀtt att minska svinnet. Det kan handla om nÄgot sÄ enkelt som att inte slÀnga blomkÄlsblasten, utan istÀllet anvÀnda den i maten. Ibland Àr det faktiskt de delar vi brukar kasta bort som visar sig vara bÄde de godaste och mest anvÀndbara.

Eftersom en stor del av matsvinnet faktiskt uppstĂ„r i hushĂ„llen finns det ocksĂ„ mycket vi sjĂ€lva kan göra för att minska det. SmĂ„ förĂ€ndringar i vardagen kan göra stor skillnad – bĂ„de för miljön och för plĂ„nboken. HĂ€r Ă€r nĂ„gra enkla saker att tĂ€nka pĂ„ i köket.

Checklista för att minska matsvinnet hemma

✓ Planera dina inköp
Titta i kylskÄp och skafferi innan du handlar och försök planera nÄgra mÄltider i förvÀg. DÄ minskar risken att mat blir liggande och mÄste slÀngas.

✓ Handla lagom mycket
Det Àr lÀtt att köpa mer Àn man behöver, sÀrskilt av fÀrska varor. Köp hellre lite mindre och komplettera vid behov.

✓ Lita pĂ„ dina sinnen
BĂ€st-före-datum betyder inte att maten Ă€r dĂ„lig efter det datumet. Lukta, smaka och titta – ofta hĂ„ller maten lĂ€ngre Ă€n man tror. PĂ„ riktigt, maten Ă€r inte dĂ„lig per automatik för att den har passerat bĂ€st-före-datum.

✓ Ta hand om hela grönsaken
MÄnga delar som ofta slÀngs Àr bÄde Àtbara och goda. Exempelvis:

  • BlomkĂ„lsblast kan bli sallad, wok eller soppa.
  • BroccolistjĂ€lken kan skivas tunt i sallader eller stekas.
  • Morots- och rödbetsblast passar i pesto eller i soppor.
  • Purjolökens gröna toppar kan anvĂ€ndas i buljong och grytor.

✓ Spara grönsaksrester till buljong
Skal, blast och stjÀlkar frÄn grönsaker kan sparas i en pÄse i frysen. NÀr pÄsen Àr full kokar du en egen grönsaksbuljong.

✓ Ge resterna ett nytt liv
IstÀllet för att bara vÀrma upp samma mat igen kan rester bli nÄgot helt nytt.

  • Kokt potatis → pytt, potatissallad eller omelett
  • Ris → stekt ris
  • Rostade grönsaker → soppa eller pajfyllning
  • Kyckling eller kött → sallad, wrap eller nudelrĂ€tt

✓ Ta vara pĂ„ bröd och frukt

  • Torrt bröd kan bli krutonger eller ströbröd.
  • Mjuk frukt passar perfekt i smoothies, kompott eller bakning.

✓ Frys in mat i tid
Om du ser att du inte kommer hinna Ă€ta upp maten – frys in den innan den blir dĂ„lig.

✓ Se rester som en rĂ„vara
NÀr man börjar tÀnka pÄ rester och bortskurna delar av grönsaker som nya ingredienser istÀllet för avfall öppnar sig plötsligt mÄnga möjligheter i köket.

SmĂ„ steg i vardagen kan göra stor skillnad. Att anvĂ€nda hela grönsaken och ge rester nytt liv Ă€r inte bara bra för planeten – det gör ocksĂ„ köket mer kreativt och maten mer smakrik.

Allt gott!

Johnna aka BondjÀntan

Mycket mer att lÀsa:

💛 Hej och vĂ€lkomna hit – till BondjĂ€ntans universum! HÄR

💛 I BondjĂ€ntans kök i mars HÄR

💛 Börja bokasha dina matrester – steg för steg HÄR

💛 HĂ„llbarhet som rörelse, inte facit HÄR

💛 SĂ„ börjar du odla din egen mat – steg för steg HÄR

💛 Hur kan vi pĂ„verka matproduktion? HÄR

💛 Riktigt hĂ€lsosamma morötter? HÄR

💛 Vad vĂ€ljer jag att stoppa i mig? HÄR

💛 Fredligt uppror! HÄR

Och Àven nÄgra recept:

💛 Snacks pĂ„ blomkĂ„lsblast HÄR

💛 Kimchi pĂ„ blomkĂ„lsblast HÄR

💛 Klimatsmart guacamole med broccolistjĂ€lkar HÄR

💛 Asiatisk sallad pĂ„ blomkĂ„lsblast och gurka HÄR