Nu ska ni fÄ trÀffa Agneta Magnusson, en inspirerande, fröodlande kultur- och naturvetare i Leksand! Jag stÀllde nÄgra frÄgor till henne i januari 2019 eftersom jag funderar en heldel pÄ det hÀr med kulturarvsfrön och odling, hÄllbarhet och odling samt mÄngfalden.
HÀr kommer alltsÄ en frÄgestund med Agneta Magnusson frÄn 2019:
Agneta, vem Àr du och vad sysslar du med?
Efter ett lĂ„ngt yrkesliv pĂ„ Skansen i Stockholm – dels som programproducent och ansvarig för de kulturhistoriska programmen, dels som museipedagog – bor jag nu i Leksand. HĂ€r Ă€r föreningslivet livaktigt. Jag Ă€r ordförande i Föreningen Leksands kulturvĂ€xter och ocksĂ„ initiativtagare till LĂ„na frö pĂ„ bibblan.Â
Dessutom Àr jag aktiv inom den nationella Föreningen Sesam; tidigare ordförande, nu enbart ansvarig för Àrterna. I hela mitt liv har jag odlat, mest grönsaker till husbehov. Min trÀdgÄrd nu Àr fylld av gamla kulturvÀxter med mÄnga minnen frÄn slÀkt och vÀnner.
Du försöker bevara vÄrt kulturarv och frön som odlades förr, varför Àr det viktigt tÀnker du?
I vĂ„ra trĂ€dgĂ„rdar finns vĂ„rt gröna arv, tĂ„liga vĂ€xter som klarat varierande förhĂ„llanden, kanske till och med vanvĂ„rd, under lĂ„ng tid. Jag vill uppmuntra till att ta tillvara denna stomme, dokumentera vĂ€xternas historia och fortsĂ€tta vĂ„rda och odla. Faster Elsas syrĂ©nbersĂ„, Margareta Perssons pĂ„skliljor, Farmor Ingas Ă€rtor…
I början av 1900-talet fanns det en stor rikedom av frösorter och plantor. Det mesta Àr borta nu. Det Àr en enorm utarmning av bÄde prydnadsvÀxter och köksvÀxter. Vi fÄr försöka ta vara pÄ det som finns kvar!
Odlar du enbart kulturarvsvÀxter eller Àven nya som finns pÄ marknaden?
Jag odlar mest Àldre vÀxter för att de Àr lÀttskötta, tÄliga och anpassade till platsen. Av köksvÀxterna försöker jag hÄlla en hel del Àldre lokala sorter i odling och fröodlar dem ocksÄ eftersom det kan vara knepigt att fÄ tag i frö. Det Àr inte enbart av nostalgiska skÀl jag odlar kulturarv, de vÀxer bra och Àr vÀldigt goda och lÀtta att vinterförvara ocksÄ!
SjÀlvklart Àr jag nyfiken och testar jag nya sorter ocksÄ. Varje Är blir det nÄgon ny, kanske en tomat eller squash. Fast ofta testar jag en för mig ny gammal köksvÀxt. Just nu provodlar jag haverrot.
Vilka kulturarvsgrönsaker borde fÄ synas och höras lite mer?
VÄra gamla lantsorter borde vi vara rÀdda om. De som gÄtt i arv genom mÄnga generationer, som anpassat sig till plats och som vi lÀrt oss uppskatta. I en lantsort finns ofta en stor variation, bÄde till utseende och smak. Förr, nÀr man var tvungen att klara sig pÄ sin skörd, var det av största vikt att Ätminstone nÄgon del av skörden alltid blev bra. SÄ Àr det med lantsorter. Alltid Àr det nÄgon del som klarar sig Àven om det inte alltid blir sÄ stort utbyte.
NĂ€r vi nu har varma och torra perioder verkar det som om lantsorterna ofta har ett djupare rotsystem och kan klara sig bĂ€ttre Ă€n nya sorter. Det finns lantsorter av mĂ„nga slags köksvĂ€xter, Ă€rter, bönor, bondbönor, rovor, kĂ„lrötter, betor … Just nu Ă€r jag i fĂ€rd med att upptĂ€cka mĂ„ngfalden bland de mĂ„nga olika betorna.
Förra Äret odlade jag tvÄ slags vitbetor, som var mycket olika i smak och lagringsduglighet.
SÄdant tycker jag Àr spÀnnande!
Ăr du orolig för att vĂ„r biologiska mĂ„ngfald utarmas? Hur kan man motverka det?
Visst Ă€r jag orolig – men inte handlingsförlamad! Vad vi enskilda odlare kan göra Ă€r att inse vad som hĂ€nder och hjĂ€lpas Ă„t med att rĂ€dda vad som rĂ€ddas kan. Genom grannar, trĂ€dgĂ„rdsföreningar och lokalpress kan vi hjĂ€lpas Ă„t att spĂ„ra upp gamla odlingsvĂ€rda sorter, odla och dela med oss.
Om jag Àr intresserad av kulturarvsfrön, var hittar jag information, hur kan jag lÀra mig mer?
DÄ tycker jag man ska lÀra sig fröodla. Börja med att lÀsa t. ex. RunÄbergs bok om fröodling. GÄ med i Föreningen Sesam, som lÀr ut hur man fröodlar och dÀr medlemmarna delar med sig av sin egna fröer. En bra introduktion i fröodling finns pÄ www.foreningensesam.se.
Varför inte göra en studiecirkel i den lokala trÀdgÄrdsföreningen? Om man fröodlar var sin favoritsort och sedan delar med sig fÄr man tillgÄng till mÄnga bra sorter, som kan fÄ möjlighet att leva vidare.
Det gÄr att hitta ett visst utbud av kulturarvsfröer hos nÄgra svenska fröfirmor. Det finns ocksÄ ett stort utbud pÄ nÀtet, men hÀr fÄr man se upp, man vet inte alltid vad man fÄr. Det finns ocksÄ en sÀkerhetsaspekt vad gÀller fröodling. Som det nu Àr finns det kommersiell fröodling i Sverige i mycket liten omfattning. Det Àr helt enkelt dyrt att registrera sorter och att fröodla. Det Àr inte helt sjÀlvklart att vi alltid kommer att kunna importera alla de fröer vi önskar.
Du har precis gett ut en helt ny bok: GrĂ„Ă€rter, rovor – och den Ă€lskade kĂ„lroten, om vikten av att fortsĂ€tta odla den odlade mĂ„ngfalden. Hur kom du pĂ„ idĂ©n att skriva den?
Jag har varit med ganska lĂ€nge, följt och varit oroad av utvecklingen sedan 1970-talet. I tio Ă„rs tid har jag noterat och fotograferat, helst enkelt dokumenterat mina tankar och min egen odling. För ett Ă„r sedan föll polletten ner och jag bestĂ€mde mig för att göra en bok helt efter eget huvud och pĂ„ eget förlag – och hĂ€r Ă€r den nu!
Vem ska lÀsa din bok och varför?
Jag vÀnder mig till oss vanliga hemmaodlare, till alla matglada och alla som Àr nyfikna pÄ de hÀr nygamla goda köksvÀxterna. Boken Àr mitt bidrag till att bevara den odlade mÄngfalden!
Sen dess har Agneta faktiskt gett ut fler böcker som jag varmt kan rekommendera för den som vill lÀsa mer:
2018 GrĂ„Ă€rter, rovor – och den Ă€lskade kĂ„lroten
2020 Följ det gröna spÄret: bara fortsÀtt att ta hand om gamla nyttovÀxter
2021 Ett evigt odlande: ett Ärsarv om vÄrt gröna arv
2023 FrĂ„n nĂ€vgröt till grĂ„Ă€rt – om mĂ€nniskor, mat och livet pĂ„ Skansen
2024 I grĂ„Ă€rtans spĂ„r – en matnyttig resa
Stort tack för att vi fick följa med i dina funderingar runt kulturarvssorter och allt du gör för att öka intresse för vÄrt kulturarv! //Johnna a.k.a BondjÀntan