đŸŒ± En hjĂ€rtefrĂ„ga: vem bestĂ€mmer vad vi Ă€ter eller odlar?

Maten börjar inte i matbutiken. Den tar sin början i ett frö – i det gemensamma arv av genetisk mĂ„ngfald som byggt vĂ„ra odlingssystem genom Ă„rhundraden. Och just nu hĂ„ller EU pĂ„ att besluta om lagar som i praktiken kan avgöra vilka vĂ€xter som fĂ„r följa med oss in i framtiden. Jag tĂ€nker mycket pĂ„ det hĂ€r, vem Ă€r det som ska bestĂ€mma vad vi Ă€ter och vad vi odlar?

TvĂ„ stora reformer Ă€r pĂ„ vĂ€g: en ny frölag och en omarbetad GMO-lagstiftning. PĂ„ papperet ska de göra reglerna enklare. Men konsekvensen kan bli den motsatta: att makten över vĂ„ra sorter och vĂ„rt odlingsmaterial glider bort frĂ„n smĂ„skaliga odlare och fröodlare – och istĂ€llet koncentreras hos nĂ„gra fĂ„ globala företag som redan sitter pĂ„ ett enormt inflytande.

Ett av de största skiftena gĂ€ller den nya frölagstiftningen. DĂ€r krĂ€vs att i princip allt odlingsmaterial ska registreras och testas inom ett system utformat för industriellt jordbruk. För storföretag Ă€r det kanske inte ett stort problem. Men för smĂ„ aktörer, ideella bevarandenĂ€tverk eller fröfirmor som RunĂ„bergs, Impecta, Nordfrö kan det bli nĂ€rmast ogenomförbart. Sorter riskerar att försvinna, inte pĂ„ grund av dĂ„lig kvalitet, utan för att de inte passar in i en regelmall som inte Ă€r skapad för mĂ„ngfald, smĂ„bruk och mindre odling. Det hĂ€r slĂ„r direkt mot vĂ„r biologiska variation – och mot vĂ„r möjlighet att sjĂ€lva styra över maten vi odlar.

Samtidigt förĂ€ndras GMO-lagarna. Genredigerade grödor, till exempel de som manipulerats med CRISPR, föreslĂ„s inte lĂ€ngre rĂ€knas som GMO. Det betyder att mycket av det som tidigare krĂ€vde riskbedömning, mĂ€rkning och spĂ„rbarhet kan slĂ€ppas ut pĂ„ marknaden utan nĂ„got av detta. Men patentrĂ€tterna finns kvar, vilket i praktiken öppnar för att vĂ€xter – i mat, foder och naturrestaurering – kan vara genredigerade, patenterade och industriellt Ă€gda utan att allmĂ€nheten fĂ„r insyn. En stor vinst för industrin, men en direkt försvagning av ett öppet och resilient matsystem.

Jag ser fram emot dokumentĂ€ren Frökriget, av filmaren Tina-Marie Qwiberg, som snart visas pĂ„ SVT och som tar upp just det hĂ€r. Den tar med tittaren in i konflikten och visar varför fröfrĂ„gan rör alla som bryr sig om matens framtid, odlares frihet och ett jordbruk som klarar pĂ„frestningar. https://www.sverigesradio.se/artikel/filmarens-varning-jattarnas-fro-monopol-hotar-svensk-mat

GĂ„ in pĂ„ https://www.matupproret.nu/ Ett fristĂ„ende, partipolitiskt och religiöst obundet initiativ drivet av engagerade medborgare – med stöd frĂ„n flera organisationer.

Matupproret Àr en nationell kampanj initierad av Rebellmammorna* och Reformaten. MÄlet Àr att formulera och driva igenom konkreta ÄtgÀrder för en hÄllbar matpolitik som förenar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.

Dagens matsystem leder till massiva utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser, utarmar matjordar, förorenar och fiskar ur vĂ„ra vatten och leder till sjukdom – samtidigt som alla inte fĂ„r Ă€ta sig mĂ€tta. Det Ă€r bĂ„de onödigt och oacceptabelt nĂ€r vi vet att det skulle kunna vara precis tvĂ€rtom.

HĂ„llbara matsystem kan binda kol, lĂ€ka naturen, stĂ€rka folkhĂ€lsan och beredskapen, mĂ€tta och bygga gemenskapen. Matupproret samlar mĂ€nniskor, organisationer och företag som tillsammans vill bygga goda matsystem inom planetens grĂ€nser. Och vi lovar – resan dit kommer att vara bĂ„de lĂ€cker och meningsfull!

Nu formas reglerna för morgondagens vĂ€xtliv. Om vi vill behĂ„lla rĂ€tten att odla, bevara och utveckla vĂ„ra egna sorter – dĂ„ Ă€r det lĂ€ge att vara uppmĂ€rksam. Och kanske vara lite modig och att sĂ€ga ifrĂ„n. Kanske Ă€r det lĂ€ge att göra sin röst hörd?!